Början

Allting har en början och det har också min historia - den är bara alldeles för lång för att jag ska orka med att skriva den. Så jag tar det istället lite kort och så blir det mer och mer efterhand.

Jag har en tendens att bli sjuk. Det är vi förvisso alla ibland men jag verkar dra till mig allt vad sjukdomar heter - förkylning, magsjuka, influensa, halsfluss, feber, migrän - ja, alla de där "små" sjukdomarna som får folk att bli sjuka i ett par tre dagar får jag. Och inte en gång heller - utan nästintill konstant. De har dessutom en tendens att sitta i länge. Min sjukfrånvaro de senaste två åren har varit enorm och det har bara blivit sämre och sämre. Nu har det nått ett stadie där jag är mer sjuk än jag är frisk.

Läkarna rycker på axlarna och ger mig ett intyg. Har jag tur lyckas jag övertyga de om att ta några prover och faktiskt bemöda sig med att göra en undersökning - lyssna lite på lungorna, kanske kolla halsen eller öronen och ta en snabbsänka. Men proverna visar ingenting och de viftar undan det med att det "bara är en förkylning - det går snart över ska du se - man kan få lite nersatt immunförsvar när man varit sjuk så det kan ta ett tag att repa sig".

Min hälsa är ett ständigt orosmoln på himlen - inte bara för att det påverkar mina inkomster utan även för att jag smittar resten av familjen - både barn och sambo drabbas vilket förstås ökar på min sjukfrånvaro ytterligare.

Utvecklingen är ohållbar och tack vare en fantastisk chef kommer nu en utredning sättas igång för att ta reda på vad det är som är fel. Delar av mig känner en otrolig lättnad - att någon äntligen engagerar sig så jag kan få reda på vad som är fel. Andra delar av mig är fullständigt livrädd. För att få reda på vad som är fel kommer hela min tillvaro att vändas upp-och-ner - allt kommer behöva granskas.
Tänk om jag inte klarar av vad de hittar? Om jag inte går att bota? Eller tänk om de inte hittar någonting alls?